De stora finlandssvenska fonderna ska göra gemensam sak och satsa på finlandssvenskhetens framtid. Bra så, oberoende av hur mycket smusslande det som vanligt ingått och hur mycket samma personer det igen kommer att sitta och fundera på samma saker (här får man gärna bevisa mig fel). Jag har själv haft privilegiet att bli understödd av Fonden och kan tacka för ett mycket givande praktikhalvår i London och en liten extra peng i den stackars studerandes plånbok. Men samtidigt vet jag att det är många som inte haft samma möjlighet och som även högljutt funderat över detta: varför får just du pengar och inte jag?
Detta är inte enbart en dos av den kända finlandssvenska svartsjukan som gör sig gällande utan ett verkligt problem. Ett legitimitetsproblem för Fonden och samtidigt ett problem för Partiet. De båda går inte hand i hand (mera) men det är många som förknippar de tu med varandra. Då ansökande ett och ansökande två tävlar om samma pengar är det lätt att den förfördelade ser sig som på något sätt icke unnad av partiet (ajj är jag för vänster) och därmed känner sig avog till det.
Fondens omsättning ökar med miljoner euro varje år och samtidigt som många projekt helt förtjänstfullt nyttjar detta så kunde vi börja se vidare och stöda även sådant som traditionellt fallit utanför. För det första idrott. Jag vet att det finns en pott reserverad för idrottsverksamhet men denna kunde ökas och ökas på det sättet att den omfattar även lagsporter fast den ibland överskrider språkgränser. För det andra skulle jag gärna se att mera pengar reserverades för studie-, praktikant- och andra högskoleprojekt. Jag ser det som i högsta grad i Fondens intresse att en nyutexaminerad ges en möjlighet att fördjupa sina kunskaper i sitt kommande yrke till exempel utomlands vid någon hög instans. Överlag kunde sådana som faller utanför andra stödsystem, ofta i samband med att de strävar till följande nivå, få en del av de pengar som inte enbart ska vara en liten grupp förunnade.
