TACK!!!!!!

Jag är jättenöjd. Jag tycker att jag fick mycket röster. Jag vill arbeta vidare från det här!!!

Världens längsta arbetsintervju

Så har äntligen Den Sista Veckan kommit och på söndag får man veta om man har fått jobbet eller ej. Det här har varit den längsta arbetsintervjun någonsin och aldrig har man blivit tentad, synad och granskad från så många olika synvinklar som nu. Det dåliga med det här är ju att det inte bara är en man behöver övertyga om att man skulle vara bäst på jobbet utan helst tusentals. Alla man närmar sig eller som närmar sig en om det här jobbet så har dessutom olika krav och olika åsikt och tycker att oilka kriterier väger tyngst.

Det har dock varit en mycket lärorik prövotid och varje dag har tillfört någonting nytt. Jag har lärt mig att tala till hundratals människor och svara på frågor om allt från värnplikt till hur jag tror att invandrare lättare kunde integreras i samhället. Jag har lärt mig att inte ta det alltför personligt då någon skäller ut min syn på stadstrafiken eller mitt partis ideologi. Och jag har framför allt lärt mig att uppskatta varje liten uppmuntran och positiv kommentar på vägen.

På söndag får jag då äntligen beskedet om jag har fått jobbet eller inte. Hur det än går så är det här verkligen ett arbete som jag vill ha, och som jag antagligen kommer att fortsätta att söka.

Kampen om Finlandssvensken

Jag tittar ibland på FST men ser inte deras nyheter som ett större måste än någon annan TV-kanals. Jag lyssnar ofta på Radio X3M:s morgonshow men precis lika ofta på YLEX. Jag tycker om att gå på kräftskiva och sitz men kan tänka mig att dricka min öl utan att sjunga helan går först. Jag trivs på Nylle och Mecca men lika bra på ett på många andra ställen en fredag kväll.

För ett par år sedan föddes och dog ett experiment som kallade sig själv för Klubb S. Innan det ens hade hunnit börja så sköts det ner bl.a. i Husis som 'Klubben för inbördes beundran'. Kritiken följde lite samma linje som så många gånger tidigare dvs. många finlandssvenskar på samma ställe kan inte båda gott. Varför ska man måsta skämmas över att vara finlandssvensk? Varför ska man måsta lite höja på ögonbrynet efter att kompisen säger att den är påväg på Hangöregatta och sucka efter att man varit på söndagspromenad i Brunssan? För det är ingen annan som gör det förutom vi. 'Gud, det är ju bara såå finlandssvenskt!' - So what? Inte gör det saken automatiskt sämre för det!

Varför ska finlandssvenskhet vara så tabu? Det finns ett otal sk. finlandssvenska institutioner som tävlar om vår uppmärksamhet med sfp, FST och Hanken i spetsen och många gånger får dessa tävla snäppet hårdare än de motsvarande finska alternativet om finlandssvenskarnas gunst. Jag vet själv att jag kommer tillbaka till X3M först efter många om och men och går jag på Svenska Teatern så gör jag det för pjäsens skull, inte för själva teaterns (intalar jag mig själv). Alla dessa finlandssvenska institutioner har en mycket begränsad publik som de får slåss med tänder och franskmanikyrerade naglar för. Det är inte en självklarhet för många att vara såpass finlandssvensk att man håller på det egna i vått och torrt utan precis varendaste en åskådare måste flirtas och lirkas och övertalas och ibland även skrämmas fram.

Att titta på FST ska vara ens eget val. Att skriva in sig vid Åbo Akademi likaså. Att rösta på sfp den sista utvägen. Varför ska det vara såhär? Varför inte ta den enkla vägen ut och verkigen uppskatta de alternativ som erbjuds på svenska, åt just oss finlandssvenska? För det enda dessa institutioner vill är att göra något bra för finlandssvenskheten, något vi alla i grund och botten också vill.

Jag äger ett par Tommy Hilfiger pikén, min pappa har både Volvo och segelbåt och jag tycker om att ta en GT. Kan alla dessa "fenomen" förklaras med att jag är finlandssvensk? I think not.. Men så länge vi tror det så kommer alla andra att tro det också och så länge kommer fördomarna att frodas.

Egentligen tror jag att det många gånger är enklare att leva i dunklet av fördomar än att verkligen ställa sig upp och häva sig. Det går lätt att byta kanal och det går lätt att förklara bort sitt eget beteende som en produkt av majoritetens men knappast någon av oss skulle villa att alternativen inte längre fanns.