torsdag, maj 31, 2007

Halvpositiv diskriminering

Jaha, så var det slut rökt. Vet inte om jag ska vara arg eller lättad över det beslut som nu har gjorts för mig dvs. no more kaffe + cigg inomhus. Såhär en varm försommarkväll stör detta mig inte så mycket (bra tajmat politikerna) men får se hur det ser ut i februari. Kommer ännu flera att börja röka hemma och inomhus och inte gå till baren mera eller har de flesta helt slutat röka tills dess?

Ryktet säger att då gänget slutade röka på krogarna i Stockholm så luktade det då inte mera cigarettrök utan snarare svett och prutt. Något att se framemot isynnerhet på platser som Lostarens källare och Kunckuns dansgolv. På tal om kunckun så har väl några barer och nattklubbar fått respit och tvingar inte rökarna ut på gatan eller in i glasburar helt ännu. Förstår inte riktigt logiken här, ska det sluta rökas så ska det.

Egentligen är jag emot detta rökförbud av den enkla orsaken att jag anser att det går emot min ideologi. Min ideologi går inte ut på att röka men min ideologi går ut på att om jag äger en bar så är det jag som ska få bestämma om man får röka där eller inte. Om man sen tycker att min bar är för rökig så får man gå någon annanstans, ingen tvingar ju någon att sitta och andas in andras tobaksrök, egentligen.

I Italien gick man in för att förbjuda rökning på ställen som serverar mera mat än dricka. Det låter ju helt vettigt: om gänget bara har kommit för att dricka så kan de gott få ta en cigarett. Här blev det ju nu någotslags underlig variant i stils med att man måste lämna ölen utanför glaskoppin då man vill ha sin nikotindos. För att inte rökarna blir och bo inne i koppin utan måste komma ut då de blir törstiga? Trust me, ingen stannar frivilligt inne i ett rökrum längre än nödvändigt.

I Norge har alla krogar mysiga och praktiska takterasser där man lugt kan bolma på under värmelampan och där i stort sett hela klientelet håller till. Lite svårt att implementera här i stan, husen är en aning högre än lilla byn i Norges trä trevåningshus. Terasser då, alla barer borde SÅ ha en. Det bästa på sommaren är ju att vara ute, isynnerhet om vädret tillåter det. Sen tycker jag att de som verkligen har en terass gott kunde få ha den uppe längre än till kl.22 vilket är det vanliga. Lite oljud mitt i sommaren mitt i stan efter klockan tie gör bara gott åt oss annars asociala finländare. Och Kaivos terass borde ABSOLUT få vara uppe längre; det blir alltid lika asigt sen då alla ska tränga in sig på en gång.

onsdag, maj 23, 2007

Ännu om vägtullar

Jag har inte hört några desto flera reaktioner gällande min insändare mot vägtullar men en liten grej om ämnet hade Hbl på veckoslutet. Bland annat trafikministern tycker att man helt bra kan gå in för att utreda saken men vill inte göra det på samma sätt som Stockholm där utredningen var mera konkret dvs. tullarna byggdes och togs i bruk för en period. Bra så eftersom ingen ännu har kommit med ett bra argument till varför en utredning och testning av tullarna ens behöver genomföras. Att jämföra Helsingfors med t.ex. London och säga att "men där har det ju fungerat jättebra" är helt absurt. Jag är helt säker på att min graduhandledare skulle säga att det inte går att jämföra två så skilda fall med varandra. Nej, satsa hellre på utredningar om mera relevanta saker och låt Stockholm och London sköta sitt. Och försök komma med en bra orsak till varför vi ens skulle behöva vägtullar här.

onsdag, maj 16, 2007

Insändare i Hbl 13.5

Införandet av vägtullar ingen lösning

I Helsingfors rör sig varje dag inte enbart de som är permanent bosatta här utan även flertalet besökare från andra delar av landet samt utomlands ifrån. Den infrastruktur som krävs för att upprätthålla en trivsam stadsmiljö utnyttjas inte enbart av helsingforsaren ensam och detta skapar vissa utmaningar unika för huvudstaden. Det är inte bara vi som använder oss av kollektivtrafiken, konserthus och gator men huvudansvaret för att allt detta upprätthålls och vårdas så ligger ändå hos oss helsingforsare.

Varje dag fylls infartslederna till Helsingfors av pendlare som antingen parkerar sina bilar i närheten av jobbet och fritidsverksamheten eller kör igenom staden för att nå sitt mål. Det är en självklarhet att dessa fordon ökar trycket på våra gator, smutsar ner luften och förorsakar köer och oljud. Så här är det i en storstad. Åtgärder som strävar till att minska den bilburna trafiken är alltid välkomna och västmetron är ett steg i rätt riktining. Istället för att ta bilen ända in till centrum så kommer det att vara möjligt att lämna den vid en metrostation och sedan, mera miljövänligt, ta sig till arbetet. För att detta ska fungera kommer det att behövas tillräckligt stora parkeringsplatser i samband med de planerade metrostationerna i Esbo samt att flera lokalbussar har sin hållplats här.

Smidiga trafiklösningar skapas inte över en natt och nya alternativ kräver sin smekmånad för att vi ska vänja oss vid dem. Det finns inga enkla lösningar och därför ser jag inte införandet av vägtullar vid stadens infartsleder som ett alternativ just nu. Detta alternativ skulle inte automatiskt lösa alla de problem som förknippas med privatbilism i en storstad utan kan i sin tur, enligt mig, eventuellt orsaka nya problem.

Vem är det som drabbas av morgonrusningen om inte den bilburne själv? Det är bilistens eget val att ta bilen men om alternativet är att gå femton minuter till närmaste busshållplats och sedan vänta i ytterligare femton på en överfull lokalbuss så är det förståeligt att så många väljer bilen.

Nej, satsa inte nu resurser på att bygga upp ett helt nytt system med vägtullar utan istället på att förbättra stadens kollektivtrafik. Metronätet kunde med fördel byggas ut avsevärt och i framtiden inkludera platser som Kaserntorget, Tölö, Brunakärr och varför inte Munksnäs. Lokalbussarnas turintervaller ska inte överskrida tio minuter och spårvagnen kunde gå ännu efter midnatt. Det är inte bara gläsbygden som behöver resurser för att uppehålla en konkurrenskraftigt kollektivtrafik. Staten ska nu ta sitt ansvar för huvudstaden och stöda kollektivtrafiken i Helsingfors.

onsdag, maj 02, 2007

Global nervärmning

Brr, kallt, inte den känslan jag skulle ha hoppats på såhär i början av maj men en bra orsak att stanna inne och skriva några sidor på Iso G och titta på snooker. Van är man ju nog, uppskattar varje liten solstråle på annat sätt i det här landet än någonannanstans och sneglar medlisamt istället på turisterna i sina topparockar och med halsduken virad runt huvudet. Tur för dem så finns det inte så mycket att uppleva utomhus i den här staden just nu och med gott samvete kan de sätta sig inomhus med en kopp kaffe eller annat värmande. En stad kan även ses inifrån och det att man inte vill gå ut får betyda just detta; att man inte behöver gå ut.

Men sedan närmar sig den tid på dagen då magen inte tål mera kaffe utan kräver mera innehåll. Mitt matförråd brukar inte bestå av mera än några nudelpaket och ingredienser till en snabb, men tråkig, pasta. Just därför börjar snålvattnet rinna då killen lagar hamburgare på höna och körsbärstomater på TV och plötslit är det just det som skulle göra eftermiddagen perfekt. Nu, skulle jag vilja ringa till närmaste restaurang och be dem komma över med en portion och lite cokis i samma veva men vet inte ens vem jag kunde vända mig till. Och visst skulle det kännas lite onödigt. Att beställa hem mat för bara en person. Stackars restaurangarbetaren skulle ju isåfall tvingas utomhus och bara för min skull. Vill inte ha detta på mitt samvete (han kanske blir sur) och dessutom vet jag inte vilka restauranger (annat än kotipizza) som sysslar med hemkörningar. Vad jag har förstått på min Number One informationskälla om livet i en annan del av världen nämligen Sex & the City så skulle det här inte vara ett problem. Enda problemet skulle istället vara att bestämma sig för vad man den dagen vill ha hemburet från en av de otaliga alternativen. En dålig sida med en stad i den här storleken är det att det inte går att få exakt vad man vill exakt när man vill. Och att det dessutom finns alternativ att välja mellan.

Det att man bor i en stad av den här storleksklassen betyder att man inte får dagstidningen hem i postlådan dagen efter det varit helg. Det betyder att man inte kan förvänta sig att en kaffekedja finns bakom hörnet med gott färskt kaffe genast från tidig morgon, gärna med en bagel till. Och det betyder att om man vill ha något så får man fixa det själv. Och gå ut ibland, fastän vinden får ögon att tåras och håret i ostyr. Äsch.