I diskussionen om tvåspråkiga skolor tycker jag egentligen att det mest intressanta är hur en svensk ex-politiker, i en husis-artikel (där hon dessutom blir missförstådd), kan få igång en såpass stor diskussion som denna.
Jag tycker det är bra att flera finskspråkiga vill lära sig svenska men hur skulle undervisningen i praktiken se ut i en tvåspråkig skola? Skulle lektionerna gå 50-50 på svenska och på finska? Vad skulle avgöra vilka ämnen som undervisades på vilket språk? Spelar man pesis den ena jumppatimmen och boboll den andra?
Vad som behövs är en möjlighet för tvåspråkiga elever att få modersmålsundervisning på båda sina hemspråk. Och att finskspråkiga ges en reell möjlighet att läsa svenska i skolan innan 7:nde klass.
tisdag, november 15, 2011
måndag, maj 23, 2011
Brödkön vill flytta
Sture Gadd lyfter i en insändare (Hbl 19.5) upp situationen med Hurstis matutdelning i Berghäll och kommenterar – helt riktigt – att en flytt kan göra det svårare att hämta sin matkasse. Berghällborna, som brukar uppfattas som fördomsfria och öppna, visar plötsligt en helt annan sida då de nu högljutt kräver att brödkön på Helsingegatan borde flytta. Men vart? Vem har en tillräckligt öppen bakgård i den här staden?
Klart är i alla fall att Veikko Hursti själv vill att hans mathjälp skall få nya lokaler. Säkert blir det i längden jobbigt att höra grannarnas kritik och då är det lättare att packa ihop. Nya lokaliteter skall säkert gå att hitta, så mycket litar jag på tjänstemännen och beslutsfattarna i Helsingfors.
Jag hoppas att det är flera än Hursti själv som funderar på lämpliga lokaliteter just nu. Det allra bästa skulle naturligtvis vara att brödköerna helt försvann men de försvinner inte genom att flyttas bort från vårt synfält. De försvinner bara om politiker – och grannar – ser, förstår och reagerar på problemet.
Insändare i HBL 23.5.2011
Klart är i alla fall att Veikko Hursti själv vill att hans mathjälp skall få nya lokaler. Säkert blir det i längden jobbigt att höra grannarnas kritik och då är det lättare att packa ihop. Nya lokaliteter skall säkert gå att hitta, så mycket litar jag på tjänstemännen och beslutsfattarna i Helsingfors.
Jag hoppas att det är flera än Hursti själv som funderar på lämpliga lokaliteter just nu. Det allra bästa skulle naturligtvis vara att brödköerna helt försvann men de försvinner inte genom att flyttas bort från vårt synfält. De försvinner bara om politiker – och grannar – ser, förstår och reagerar på problemet.
Insändare i HBL 23.5.2011
måndag, maj 09, 2011
Det här med Nicke
Tittade just på Tredje Statsmakten med Nils Torvalds och tyckte att inslaget var både bra och sakligt. Nicke har öppnat munnen och sagt det som han har på hjärtat. Vissa har blivit irriterade på det och andra har applåderat.
Det är ungefär så det brukar gå i politiken.
Allt borde med andra ord vara väl men så är det inte den här gången. Vad nu orsaken är vet kanske bara Nicke och Steffi men det är klart att deras gräl nu påverkar andra inom partiet.
Trots det ser jag inte någon större dramatik i det hela.
Politik handlar om förtroende. Om man som politiker känner att man inte har antingen väljarnas eller de egna ledens förtroende så finns det säkert skäl att fundera om man är på rätt ställe. Det gör vi alla - hela tiden.
Inom politiken blir man irriterad ganska ofta. Om det sen är bättre att tala bakom ryggen på andra eller att säga rakt ut vad man tycker är två olika skolor.
Oftast brukar det att en politiker säger rakt ut vad den tycker uppskattas mest.
Det är ungefär så det brukar gå i politiken.
Allt borde med andra ord vara väl men så är det inte den här gången. Vad nu orsaken är vet kanske bara Nicke och Steffi men det är klart att deras gräl nu påverkar andra inom partiet.
Trots det ser jag inte någon större dramatik i det hela.
Politik handlar om förtroende. Om man som politiker känner att man inte har antingen väljarnas eller de egna ledens förtroende så finns det säkert skäl att fundera om man är på rätt ställe. Det gör vi alla - hela tiden.
Inom politiken blir man irriterad ganska ofta. Om det sen är bättre att tala bakom ryggen på andra eller att säga rakt ut vad man tycker är två olika skolor.
Oftast brukar det att en politiker säger rakt ut vad den tycker uppskattas mest.
tisdag, maj 03, 2011
Regeringsbildning
Jyrki Katainen har nu officiellt skickat frågor till alla riksdagspartier och väntar (spänt?) på svar. Frågorna är egentligen inte så många och inte heller särdeles spännande.
Ett exempel: "Oletteko valmiit hyväksymään Suomen jo tekemien sitoumuksien loppuunsaattamisen euroalueen sekä Suomen vakauden, talouskasvun ja työllisyyden turvaamiseksi?". Eller "om du svarar nej på den här frågan - så vet du väl att du är ute".
Jag tycker inte ännu heller att Sannfinländarna har något i regeringen att göra. Faktiskt så tycker jag att de inte har något i riksdagen att göra heller.
Rasism och rasister ska inte tolereras.
Då det gäller SFP:s regeringsmedverkan så kommer vi att få 10+ i Katainens prov. Jag förstår absolut argument som "om vi någonsin har behövts i en regering så är det i den här" och "enbart i regeringen kan vi verkligen arbeta för att bevara Finland tvåspråkigt" men ändå tar det mig emot att mitt parti skulle sitta i samma båt som Timo Soini.
"Regeringsprogrammet avgör". Absolut! Men avgör gör även det arbete som görs i riksdagen.
Ett exempel: "Oletteko valmiit hyväksymään Suomen jo tekemien sitoumuksien loppuunsaattamisen euroalueen sekä Suomen vakauden, talouskasvun ja työllisyyden turvaamiseksi?". Eller "om du svarar nej på den här frågan - så vet du väl att du är ute".
Jag tycker inte ännu heller att Sannfinländarna har något i regeringen att göra. Faktiskt så tycker jag att de inte har något i riksdagen att göra heller.
Rasism och rasister ska inte tolereras.
Då det gäller SFP:s regeringsmedverkan så kommer vi att få 10+ i Katainens prov. Jag förstår absolut argument som "om vi någonsin har behövts i en regering så är det i den här" och "enbart i regeringen kan vi verkligen arbeta för att bevara Finland tvåspråkigt" men ändå tar det mig emot att mitt parti skulle sitta i samma båt som Timo Soini.
"Regeringsprogrammet avgör". Absolut! Men avgör gör även det arbete som görs i riksdagen.
tisdag, april 12, 2011
Södra Finland behöver behöriga lärare
Med våren kommer även skolornas platsannonser inför nästa läsår. I Österbotten, där utbildningarna för svenskspråkig lärare och barnträdgårdslärare finns, har det redan länge funnits ett överutbud på lärare. Tävlan om en lärartjänst är hård och antalet sökande stort.
Läget i södra Finland är det omvända. Lediga lärartjänster har få sökande och andelen behöriga lärare bland de sökande är mycket lägre än vad som är fallet i Österbotten. Situationen är så dålig att en del kommuner har att erbjuda fler lediga tjänster än det finns behöriga sökanden till dem.
Den senaste Pisa-undersökningen visar att de finlandssvenska skoleleverna klarar sig jämförelsevis sämre i skolan än de som går i finskspråkig skola. Resultatet är oroväckande och måste tas på allvar.
Barnen i södra Finland har rätt att få behöriga lärare och barnträdgårdslärare. I våra daghem och skolor finns redan duktig och kompetent personal, men det skulle vara viktigt att personalen även fick utbildning som gav dem behörighet. Därför behöver vi även en lärarutbildning i södra Finland.
Lärarutbildningens placering ska inte vara en regionpolitisk fråga utan en fråga om vad som är bäst för våra barn. Det här är en ödesfråga för hela Svenskfinland.
Läget i södra Finland är det omvända. Lediga lärartjänster har få sökande och andelen behöriga lärare bland de sökande är mycket lägre än vad som är fallet i Österbotten. Situationen är så dålig att en del kommuner har att erbjuda fler lediga tjänster än det finns behöriga sökanden till dem.
Den senaste Pisa-undersökningen visar att de finlandssvenska skoleleverna klarar sig jämförelsevis sämre i skolan än de som går i finskspråkig skola. Resultatet är oroväckande och måste tas på allvar.
Barnen i södra Finland har rätt att få behöriga lärare och barnträdgårdslärare. I våra daghem och skolor finns redan duktig och kompetent personal, men det skulle vara viktigt att personalen även fick utbildning som gav dem behörighet. Därför behöver vi även en lärarutbildning i södra Finland.
Lärarutbildningens placering ska inte vara en regionpolitisk fråga utan en fråga om vad som är bäst för våra barn. Det här är en ödesfråga för hela Svenskfinland.
onsdag, april 06, 2011
Fler och bättre cykelvägar behövs i Helsingfors
Varför cyklar folk på trottoarerna? Påfallande många vuxna väljer ännu också att cykla på trottoaren i stället för på gatan. På de ställen som det inte finns cykelvägar borde valet ändå vara vägen eftersom trottoaren ska vara en trygg plats för fotgängare.
Cykelvägarna i Helsingfors är alltjämt för få och dessutom i många fall ganska usla. Utbyggnaden av cykelvägar sker också oftast på den övriga lätta trafikens bekostnad vilket är helt fel. Utvecklingen borde snarare vara att göra cyklandet till en naturlig del av stadens hjulbundna trafik.
Många bilister tolererar inte cyklister och protesterar högljutt med att stå på antingen gasen eller tuten då de hamnar bakom en cykel i trafiken. Den här attityden gagnar inte någon. Tvärtom förstår jag varför cyklisten väljer att komma emot mig på trottoaren i stället för att trängas med aggressiva bilar och bussar på vägen.
Cykelvägnätverket i Helsingfors är inte ännu så bra som det skulle kunna vara och målmedvetna satsningar borde nu göras för att kunna göra trafiken smidigare. Och samtidigt som vi fotgängare inte vill se cyklister på trottoaren bör även vi lära oss att inte gå på cykelvägen.
Insändare i HBL 6.4.2011
Cykelvägarna i Helsingfors är alltjämt för få och dessutom i många fall ganska usla. Utbyggnaden av cykelvägar sker också oftast på den övriga lätta trafikens bekostnad vilket är helt fel. Utvecklingen borde snarare vara att göra cyklandet till en naturlig del av stadens hjulbundna trafik.
Många bilister tolererar inte cyklister och protesterar högljutt med att stå på antingen gasen eller tuten då de hamnar bakom en cykel i trafiken. Den här attityden gagnar inte någon. Tvärtom förstår jag varför cyklisten väljer att komma emot mig på trottoaren i stället för att trängas med aggressiva bilar och bussar på vägen.
Cykelvägnätverket i Helsingfors är inte ännu så bra som det skulle kunna vara och målmedvetna satsningar borde nu göras för att kunna göra trafiken smidigare. Och samtidigt som vi fotgängare inte vill se cyklister på trottoaren bör även vi lära oss att inte gå på cykelvägen.
Insändare i HBL 6.4.2011
tisdag, mars 29, 2011
Kvalitet i utbildningen
Tyvärr klarar sig finlandssvenska elever inte lika bra som finskspråkiga i PISA-jämförelsen. Det här är ett problem och något vi måste ta på allvar. Det finns nämligen en risk att våra svenskspråkiga skolor förlorar elever om utvecklingen fortsätter. I en allt mera tvåspråkig huvudstadsregion är alternativet att gå i finsk skola istället för svensk inte särskilt långsökt. Situationen borde egentligen vara den omvända i tvåspråkiga kommuner det vill säga att valet mellan finska och svenska skulle falla på det svenska.
För att Finland även i framtiden ska ha en aktiv finlandssvensk befolkning som inte i alla fall minskar till antalet så bör vi kunna ge god undervisning på svenska. Det är kvaliteten som är avgörande för att vi ska kunna upprätthålla kvantiteten.
Taltur på Folktingets session i Karleby 12-13.3.2011
För att Finland även i framtiden ska ha en aktiv finlandssvensk befolkning som inte i alla fall minskar till antalet så bör vi kunna ge god undervisning på svenska. Det är kvaliteten som är avgörande för att vi ska kunna upprätthålla kvantiteten.
Taltur på Folktingets session i Karleby 12-13.3.2011
söndag, mars 20, 2011
SFP prioriterar Folktingets arbete
Peter Albäck går åt Folktinget i sin insändare (Hbl 15.3). Han kallar sessionen för en samlingsplats för ”herrefolket”.
Som deltagare i årets session borde jag väl tacka Albäck för denna komplimang (?) i stället för att ifrågasätta hans påståenden.
Folktinget har den tyngd som dess medlemspartier ger det. Det är fritt fram för Centern att ställa upp ”representanter för byggnadsarbetaren, fabriksarbetaren, städerskan, småföretagaren, jordbrukaren, bilmontören, kanslisten, butiksbiträdet, långtradarchauffören, hemhjälpen eller den vanliga pensionären med låg pension”. Svenska folkpartiet har representanter i Folktinget som hör till dessa yrkeskategorier. Samtidigt har vi även riksdagsledamöter (”herrar och baroner”?) som vill delta i Folktingets arbete. Detta ser vi enbart som en styrka.
Under Folktingets session har alla partier en möjlighet att hålla ett gruppanförande. Centern var det enda av de närvarande partierna som inte valde att utnyttja denna möjlighet. Vad tyder detta på? Om Albäck tycker att ”den vanliga medborgaren har minimal talan i Folktinget” så skulle det väl vara skäl att använda den talmöjlighet man har?
Som deltagare i årets session borde jag väl tacka Albäck för denna komplimang (?) i stället för att ifrågasätta hans påståenden.
Folktinget har den tyngd som dess medlemspartier ger det. Det är fritt fram för Centern att ställa upp ”representanter för byggnadsarbetaren, fabriksarbetaren, städerskan, småföretagaren, jordbrukaren, bilmontören, kanslisten, butiksbiträdet, långtradarchauffören, hemhjälpen eller den vanliga pensionären med låg pension”. Svenska folkpartiet har representanter i Folktinget som hör till dessa yrkeskategorier. Samtidigt har vi även riksdagsledamöter (”herrar och baroner”?) som vill delta i Folktingets arbete. Detta ser vi enbart som en styrka.
Under Folktingets session har alla partier en möjlighet att hålla ett gruppanförande. Centern var det enda av de närvarande partierna som inte valde att utnyttja denna möjlighet. Vad tyder detta på? Om Albäck tycker att ”den vanliga medborgaren har minimal talan i Folktinget” så skulle det väl vara skäl att använda den talmöjlighet man har?
måndag, mars 14, 2011
Nej till trängselavgifter
Kommunikationsministeriets arbetsgrupp ser positivt på införande av trängselavgifter i huvudstadsregionen (Hbl 2.2) men före beslut fattas finns många frågor som måste utredas ordentligt.
Förutom att avsikten med att införa trängselavgifter bygger på ekologiska grunder är motiven likaväl ekonomiska. Då trängselavgifter infördes i Stockholm 2007 fattades beslutet av Sveriges Riksdag och den skatt som där uppbärs så är statlig. Samma förverkligande planeras i vårt land. Frågan är om det är riksdagen som ska fatta beslut som berör Helsingfors centrum och om staten ska vara den part som gör vinst.
För att i allt högre grad dirigera trafikanter till kollektivtrafiken samt cykel- och promenadvägar måste kollektivtrafiken bli billigare. Fler tvärgående linjer behövs och antalet turer per linje måste öka. Därtill måste anslutningsparkeringen utvecklas och effektiveras. I dagsläge finns alltför få parkeringsplatser i anslutning till metro- och tågstationer. Privatbilism måste i allt högre grad tas i beaktande redan vid planerings- och byggnadsskedet av nya metrostationer.
För att kunna bevaka in- och utkörning från centrum har föreslagits att bilarna förses med gps-apparater. Det är skäl att på förhand diskutera hur individens rättigheter att röra sig fritt utan myndigheters insyn kan garanteras ifall man går in för att kontrollera bilisterna med hjälp av gps-teknik. De stora vinnarna vore utan tvivel apparattillverkarna och bilverkstäderna som installerar apparaterna. Även för utsocknes bilister som inte regelbundet besöker Helsingfors centrum måste överskridande av gränser ske utan tidskrävande tilläggskostnader så som hyrning eller lånande av gps-apparater.
Införandet av trängselavgifter betyder ökad byråkrati och stora kostnader. I Stockholm blev de verkliga kostnaderna för uppbyggandet av systemet mångfaldigt dyrare än beräknat. Istället för att investera i ett dyrt system med trängselavgifter borde vi satsa alla resurser på att förbättra kollektivtrafiken.
Insändare i HBL 14.3.2011
Förutom att avsikten med att införa trängselavgifter bygger på ekologiska grunder är motiven likaväl ekonomiska. Då trängselavgifter infördes i Stockholm 2007 fattades beslutet av Sveriges Riksdag och den skatt som där uppbärs så är statlig. Samma förverkligande planeras i vårt land. Frågan är om det är riksdagen som ska fatta beslut som berör Helsingfors centrum och om staten ska vara den part som gör vinst.
För att i allt högre grad dirigera trafikanter till kollektivtrafiken samt cykel- och promenadvägar måste kollektivtrafiken bli billigare. Fler tvärgående linjer behövs och antalet turer per linje måste öka. Därtill måste anslutningsparkeringen utvecklas och effektiveras. I dagsläge finns alltför få parkeringsplatser i anslutning till metro- och tågstationer. Privatbilism måste i allt högre grad tas i beaktande redan vid planerings- och byggnadsskedet av nya metrostationer.
För att kunna bevaka in- och utkörning från centrum har föreslagits att bilarna förses med gps-apparater. Det är skäl att på förhand diskutera hur individens rättigheter att röra sig fritt utan myndigheters insyn kan garanteras ifall man går in för att kontrollera bilisterna med hjälp av gps-teknik. De stora vinnarna vore utan tvivel apparattillverkarna och bilverkstäderna som installerar apparaterna. Även för utsocknes bilister som inte regelbundet besöker Helsingfors centrum måste överskridande av gränser ske utan tidskrävande tilläggskostnader så som hyrning eller lånande av gps-apparater.
Införandet av trängselavgifter betyder ökad byråkrati och stora kostnader. I Stockholm blev de verkliga kostnaderna för uppbyggandet av systemet mångfaldigt dyrare än beräknat. Istället för att investera i ett dyrt system med trängselavgifter borde vi satsa alla resurser på att förbättra kollektivtrafiken.
Insändare i HBL 14.3.2011
torsdag, mars 03, 2011
Inför SFP i Helsingfors kretsmöte 5.3
Jag ställer upp i valet till kretsordförande för SFP i Helsingfors. Ordförandevalet går av stapeln iom. kretsmötet nu på lördag (5.3) på Handelsgillet.
Jag har varit aktiv medlem av SFP i Helsingfors i några år nu och vill gärna fortsätta att ta ansvar. Vi har inte bara ett utan två viktiga val på kommande mycket snart och det är viktigt att vi aktiverar hela fältet samt hittar nya krafter för att säkra SFP:s inflytande i staden. Det är av allra största vikt att partiet är välrepresenterat i vårt lands huvudstad!
I den pågående diskussionen om metropol-Helsingfors är det viktigt att vi vet vad våra alternativ är. Själv förespråkar jag inte en sammanslagning av städerna men tycker gott att vi kan fundera vidare kring ett folkvalt regionfullmäktige. Speciellt frågor som berör kollektivtrafik och markplanering kunde skötas tillsammans.
Vi svenskspråkiga i Helsingfors bor relativt utspritt vilket lägger krav på servicenätet. Det är viktigt för barnfamiljerna att dagisplatsen inte är oskäligt långt borta från hemmet. För den ökande andelen tvåspråkiga hushåll är det lätt att man i så fall väljer det finskspråkiga alternativet vilket i längden är problematiskt för svenskans ställning överlag. Situationen där allt för många ungdomar som gått ut grundskolan inte får studieplats i sin hemstad är också problematisk. Utmaningen är inte alla de utsocknes elever som vill gå i gymnasium och yrkesskola här utan att det finns för få andra stadiets studieplatser.
För att kunna bevaka de svenskspråkigas intressen behövs ett starkt SFP. I ett starkt SFP behövs många medlemmar men i synnerhet medlemmar som känner att det finns ett mervärde i att vara SFP:are. Jag tror på en organisationsstruktur där tyngdpunkten ligger på sakfrågorna och politiken. Jag tror att många blir medlemmar för att de vill diskutera sådant som är viktigt för dem och påverka via nätverk kring frågor som berör t.ex. miljö eller åldringsvård. Vår medlemskår har ett brett och gediget kunnande - det ska vi ta vara på!
Jag har varit aktiv medlem av SFP i Helsingfors i några år nu och vill gärna fortsätta att ta ansvar. Vi har inte bara ett utan två viktiga val på kommande mycket snart och det är viktigt att vi aktiverar hela fältet samt hittar nya krafter för att säkra SFP:s inflytande i staden. Det är av allra största vikt att partiet är välrepresenterat i vårt lands huvudstad!
I den pågående diskussionen om metropol-Helsingfors är det viktigt att vi vet vad våra alternativ är. Själv förespråkar jag inte en sammanslagning av städerna men tycker gott att vi kan fundera vidare kring ett folkvalt regionfullmäktige. Speciellt frågor som berör kollektivtrafik och markplanering kunde skötas tillsammans.
Vi svenskspråkiga i Helsingfors bor relativt utspritt vilket lägger krav på servicenätet. Det är viktigt för barnfamiljerna att dagisplatsen inte är oskäligt långt borta från hemmet. För den ökande andelen tvåspråkiga hushåll är det lätt att man i så fall väljer det finskspråkiga alternativet vilket i längden är problematiskt för svenskans ställning överlag. Situationen där allt för många ungdomar som gått ut grundskolan inte får studieplats i sin hemstad är också problematisk. Utmaningen är inte alla de utsocknes elever som vill gå i gymnasium och yrkesskola här utan att det finns för få andra stadiets studieplatser.
För att kunna bevaka de svenskspråkigas intressen behövs ett starkt SFP. I ett starkt SFP behövs många medlemmar men i synnerhet medlemmar som känner att det finns ett mervärde i att vara SFP:are. Jag tror på en organisationsstruktur där tyngdpunkten ligger på sakfrågorna och politiken. Jag tror att många blir medlemmar för att de vill diskutera sådant som är viktigt för dem och påverka via nätverk kring frågor som berör t.ex. miljö eller åldringsvård. Vår medlemskår har ett brett och gediget kunnande - det ska vi ta vara på!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)