Insändare i Hbl 20.1

Mera gymnastik i skolan

Vårt utbildningssystem är väl prisat och anses som en av Finlands starka sidor i internationella jämförelser. Bra så, men samtidigt som vi jublar över det här så bör vi inte glömma att titta på hur detta i praktiken uppnås.

Målet med vår grundskoleutbildning ska inte vara att klara oss bra i Pisa-jämförelser utan snarare det att barnet trivs i skolan. Så som det är nu ses skolgången för många som ett nödvändigt ont och det att barnet inte vill gå till skolan viftas bort istället för att funderas över. Eleverna borde ges mera utrymme att själva forma sin skoldag och större satsningar kunde göras på eftermiddagsverksamhet i skolans utrymmen. Om eleverna vill bli kvar och spela korgboll i gymnastiksalen då skoldagen slutat, så borde dessa ges en möjlighet till det. I och med den senaste läroplanen så introducerades ett nytt ämne i grundskolan nämligen hälsokunskap. Varför tvinga eleven att sitta vid skolbänken och lära sig om att leva hälsosamt istället för att visa hur detta går till i praktiken på t.ex. gymnastiktimmen? Problemet är inte nödvändigtvis det att ungdomar äter för mycket godis utan det att de inte ges en möjlighet att göra sig av med all extra energi.

Så länge det är föräldrarna som köper maten hemma är det svårt att ändra på ett barns kostvanor men fortsatta nedskärningar på skolgymnastiken kan inte motiveras med att den är mera tävlings- än motionsinriktad. Varje skoldag bör innefatta åtminstone ett sk. kreativt ämne. Det är minst lika viktigt att ge barnet en möjlighet att rita/sy/snickra/springa som det är att lära denne alla Europas huvudstäder.

Akta dig för högern!

Varför skulle väljarna skrämmas av talet om en borgerlig regering? Socialdemokraterna varnar för högern och försöker med sitt tal naturligtvis locka flera röster till sig, men åt mig far hela logiken helt förbi. Hotet kan ju omskrivas såhär: akta er för en borgerlig regering; ett alltför starkt och attraktivt alternativ i antågande! Den stora stygga högern samlar redan nu flest röster i riksdagsval men ändå har de tre senaste presidenterna varit socialdemokrater.

Då det går bra för landet (och därmed även för folket) så är det många som inte vill ändra på sitt sätt att rösta. 'Han har varit ett tryggt och bra alternativ såhär långt, inte tänker jag börja rösta på någon annan då.' Varför inte? Tänk om det rentav skulle gå ännu bättre? En mycket effektivare skrämseltaktik skulle vara att tuta ut medelåldern på våra beslutsfattare och sedan räkna ut hur många av dem som med större sannolikhet röstar för en höjning av pensionerna i motsats till studiestödet. Nej, akta er varken för högern eller vänstern utan se istället upp för en riksdag som inte inkluderar 35 minusarna!

Politiska alternativ

Mikael Hiltunen skriver i dagens Hbl om den politiska alternativlösheten i Svenskfinland och menar att allt bara kretsar kring sfp. Finlands svenska socialdemokrater vill ha mera utrymme i debatten samtidigt som kritik riktas mot sfp's arbetsmarknadspolitik och det att man inte vill fortsätta i samma banor som förr. Att försvara ett argument med att säga att 'men det har ju fungerat så bra hittills' tror jag inte på. Hur kan vi veta det om vi inte provat på andra lösningar? Vare sig det gäller alternativ till en fackföreningsdominerad arbetsmarknad eller ett sfp-styrt Svenskfinland så är det aktörerna själva som är de som ska hävda sig. Det gjorde sfp iom. samarbetsförhandlingarna i regeringen och stod därmed för sin ideologi.

Jag sku vara urlycklig om HS lyfte upp sfp som en avgörande aktör i riksdagsvalet i stan. Alternativet här är nog tyvärr det att sfp själv kämpar för en position bland de stora namnen, än det att motståndarna lägger sig.