Helsingfors stads ungdomsnämnd ska inom kort ta ställning till hur den svenskspråkiga ungdomsverksamheten i framtiden ska organiseras. Som bakgrund finns en fullmäktigemotion som Maria Björnberg-Enckell (SFP) lämnat in där hon yrkar på att det inom ungdomscentralen borde finnas en skild svensk sektion som med egna budgetmedel bättre skulle kunna ha ett helhetsansvar över den svenskspråkiga verksamheten i staden.
Motionen kom till ungdomsnämnden för utlåtande 2009 som beslöt att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att se över den svenska verksamheten och därefter komma med åtgärdsförslag. Arbetsgruppen har nu slutfört sitt arbete och skrivit en utvecklingsstrategi för det svenskspråkiga ungdomsarbetet.
Arbetsgruppen har förtjänstfullt sett på nuläget ur ett brett perspektiv och med fokus på den flerspråkiga miljö som ungdomar i Helsingfors lever i. Man pekar på utmaningar i form av en växande känsla av utanförskap, som många unga under 18 år tyvärr känner, samt en högre alkoholkonsumtion bland den svenskspråkiga befolkningen jämfört med den finskspråkiga. För att bättre kunna hjälpa ungdomar med specialbehov, även efter skoltid, föreslår arbetsgruppen att en specialungdomsledartjänst instiftas även på svenska.
I utveckingsstrategin ingår även ett förslag om att flytta den svenskspråkiga verksamheten till ett annat av stadens verk. Istället för att vara en administrativ del av ungdomscentralens avdelning för regional service vill arbetsgruppen att utbildningsverket i framtiden tar sig an det svenskspråkiga ungdomsarbetet. Det här motiveras främst med en syn om att barn och ungas uppväxt borde ses som en helhet. En avdelning som administrerar dagvård och skola anses bättre kunna sköta även ungdomars eftermiddagsverksamhet.
I en stor stad som Helsingfors, där den svenskspråkiga befolkningen bor väldigt utspridd, kan en svensk barn- och ungdomsenhet eventuellt ha en bättre helhetsöverblick över var de svenska rummen finns och de svenska ungdomarna rör sig. Samtidigt ser jag en risk i att ett av stadens verk helt skulle lämnas utan svenskspråkigt element. Svenska särlösningar i all ära, men mycket av den förståelse och tolerans som vi upplever idag kommer från att vara en naturlig del av språkmajoritetens vardag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar